Gå till huvudinnehållet Gå till huvudmenyn

Vad innebär AI Act/ AI-förordningen för dig som jobbar med webb?

Av Joy Falk Lästid: 1 minut

Den 2 augusti 2026 började transparenskraven i artikel 50 i EU:s AI-förordning (AI Act) gälla. De flesta organisationer märker knappast av det, men jobbar du med webbplatsens innehåll, chattbotar eller digitala kundmöten är det verkligen dags att få koll på vad det innebär för dig. Här går vi igenom vad reglerna betyder för dig som jobbar med webben och digital kommunikation, och vad vi på Epinova rekommenderar att man gör åt saken.

Laptop med AI-gränssnitt på skrivbord, med digitala ikoner för automatisering och användaridentitet. EU-flagga i bakgrunden och kaffekopp bredvid.
Detta är en AI-genererad bild, viktigt att informera besökaren om det enligt blogginlägget.

Vad är AI-förordningen, i korthet?

Förordningen delar in AI-system efter risknivå, från förbjudna tillämpningar till lågriskverktyg som spamfilter. De flesta AI-verktyg som används i en webbredaktion eller marknadsföring hamnar i mitten: begränsad risk. Där kommer transparenskraven i artikel 50 in, och de är mest relevanta för dig som förvaltar en webbplats.

Vad innebär det för dig som redaktör?

  • AI-genererad text ska märkas som AI-genererad om den inte har granskats av en människa. Säkerställ att ni har en redaktionsprocess som granskar text innan publicering så slipper ni märkningskravet. Här kan man tex bygga in ett granskningsflöde i CMS:et för att säkerställa att detta görs.
  • AI-genererade bilder, video och ljud ska märkas maskinläsbart som "artificiellt genererat eller manipulerat", även hero-bilder på startsidan.
  • Manipulerat innehåll som föreställer verkliga personer eller händelser (deepfake-liknande material) har extra tydliga krav på att avslöja manipulationen för besökaren.
  • Chattbotar måste göra klart att besökaren pratar med en AI, om det inte redan är uppenbart.

Vem berörs egentligen?

De flesta organisationer är det förordningen kallar "deployers", dvs ni använder AI-system, snarare än bygger dem. Det innebär lättare krav än för företagen bakom AI-modellerna: i praktiken handlar det om transparens mot dina besökare.

Varför det är värt att prioritera nu

Sverige har föreslagit Post- och telestyrelsen (PTS) som tillsynsmyndighet. Böter för brott mot artikel 50 kan uppgå till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala omsättningen, med lägre tak för mindre företag. Det är med andra ord dags att sätta rätt rutiner och få ut dessa i organisationen.

Så kommer du igång

  • Kartlägg var AI faktiskt används idag; chattbotar, AI-genererat material i CMS:et, personalisering, sök. Ofta mer än man tror, via tredjepartsverktyg.
  • Sätt enkla redaktionella rutiner för vad som alltid ska granskas av en människa, och se till att godkännandet syns i publiceringsflödet.
  • Bygg in transparensen i gränssnittet. En tydlig etikett i chattbotten, märkning av AI-genererade bilder.
  • Granska era leverantörer av AI-chattbotar och bildverktyg: är deras system compliant?
  • Utbilda redaktörer och marknadsteam kort och konkret, med exempel på vad som behöver märkas.
  • Prioritera efter risk. Kundvända AI-funktioner brådskar mest, interna researchverktyg kan vänta.

Vi hjälper dig hela vägen

Vi ser det här som ett tekniskt och redaktionellt förändringsarbete snarare än ett juridikprojekt. Vi hjälper dig kartlägga nuläget, bygga in granskning och märkning i ert CMS, och ta fram rutiner redaktörerna faktiskt kan följa.

Vill du veta var er webbplats står idag? Hör av dig, så bokar vi ett förutsättningslöst avstämningsmöte.

Den här artikeln är en översikt, inte juridisk rådgivning. Stäm av tolkningar med er jurist eller ert dataskyddsombud.

 

Vi vill gärna höra vad du tycker om inlägget

Joy Falk

Joy Falk

CPO | Senior Digital Strateg

Läs alla blogginlägg av Joy Falk